Den ideella föreningen De Svenska Historiedagarna bildades 1993 av nio organisationer och företag med historisk sakkunskap och historieintresse i sin verksamhet. Dessa kom sedan att formellt bli de första medlemmarna i föreningen, som endast har juridiska personer som medlemmar. Föreningen består idag av 33 medlemmar.
 
 
Föreningens ändamål är att i samverkan mellan medlemsorganisationer och andra medarrangörer svara för programverksamheten inom ramen för historiedagarna och utveckla dessa till ett årligen återkommande tillfälle för kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkivinstitutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet.
 
 

En upptaktskonferens hölls 1993 på Börshuset i Stockholm och de första egentliga historiedagarna anordnades i Örebro. Intresset för historiedagarna växte snabbt och till 1995 års historiedagar i Uppsala kom närmare 400 personer.

1998 hölls historiedagarna i Stockholm i samband med Kulturhuvudstadsåret, vilket resulterade i rekordmånga deltagare - 700 personer. 1999 kom DSH att för första gången äga rum utanför Sveriges gränser, nämligen i Åbo där 450 personer deltog. Även 2002 och 2006 reste historiedagarna utanför gränserna och besökte Tartu i Estland respektive Riga i Lettland. 2008 arrangerades Historiedagarna i Greifswald, Tyskland och år 2009 var vi i Vasa, Finland. 2012 var det dags att arrangera Historiedagarna i Mariehamn, Åland och 2015 var vi i Tallinn, Estland.

1994   Örebro
1995   Uppsala
1996   Lund
1997   Kalmar
1998   Stockholm
1999   Åbo - Finland
2000   Karlstad
2001   Göteborg
2002   Tartu - Estland
2003   Linköping/Vadstena (10-års-jubileum)
2004   Sundsvall
2005   Västerås
2006   Riga - Lettland
2007   Växjö
2008   Greifswald - Tyskland
2009   Vasa - Finland
2010   Jönköping
2011   Stockholm
2012   Mariehamn - Åland
2013   Malmö
2014   Norrköping
2015   Tallinn - Estland
2016   Karlskrona
2017   Borås
2018   Visby
2019   Helsingfors

H
 
 
Stig Ramel, diplomaten, Nobelstiftelsens VD (1972-1992) och författaren betydde mycket för De Svenska Historiedagarnas tillkomst och fortlevnad. Med glädje, älskvärdhet, kunnighet och entusiasm deltog han i styrelsemötena och de årliga Historiedagarna, sista gången i Västerås 2005.

Efter Stig Ramels bortgång 8 mars 2006 beslutade styrelsen för De Svenska Historiedagarna att inrätta Stig Ramels pris som en gång om året ska tilldelas en person som i Stig Ramels anda presenterat ett verk eller insats av särskilt värde eller intresse för svenska historieintresserade.

Kjell och Märta Beijers stiftelse beviljade generöst 150.000 kr för att möjliggöra utdelande av ett pris till Stig Ramels minne på 30.000 kronor att utdelas årligen i fem år. 2011 beviljades medel för ytterligare fem år. I juryn för priset ingår Gunnar Wetterberg, Sacos samhällspolitiske chef, professor Peter Aronsson och redaktör Lena Milton.

Vid Historiedagarna i Riga 2006 utdelades det första priset till Gunnar Wetterberg. Det andra priset 2007 gick till Karin Johannisson i Växjö, 2008 fick Dick Harrison priset vid Historiedagarna i Greifwald och 2009 delades priset ut till Nils Erik Villstrand i Vasa. 2010 delades priset ut för femte gången och det gick till professor Yvonne Hirdman. I Stockholm 2011 gick priset till Anders Björnsson, och 2012 mottogs det av Rainer Knapas. 2013 tilldelades priset till Stig Ramels minne Birgitta Odén och 2014 års pristagare var Anders Andrén. 2015 tilldelades priset Per Olov Enquist och 2016 års pristagare var Eva Österberg. Vid Historiedagarna i Borås 2017 mottog Henrik Meinander priset och 2018 års pristagare var Sverker Sörlin.

2019 tilldelades Henrika Tandefeldt Stig Ramels pris med följande motivering:

Henrika Tandefelt är historiker, verksam vid Helsingfors universitet, och har i sin forskning haft inriktning på olika kultur- och idéhistoriska ämnen i finländsk, svensk och nordisk kontext från 1700-talet till 1900-tal. Avhandlingen, Gustaf III inför sina undersåtar, handlade om hur kungen iscensatte sig själv som härskare.

Henrika Tandefelt har forskat om nordisk herrgårdskultur och varit redaktör för bl. a. antologin Sarvlax. Herrgårdshistoria under 600 år. Hon har författat ett stort antal antologibidrag och artiklar – en av de tidigaste om Gustaf Mauritz Armfelt, som var föremål för Stig Ramels första biografi. Hon har också skrivit om till exempel Riddarhuset och riddarhusinstitutionen.

Till 200-årsjubileet av Borgå lantdag utgav Henrika Tandefelt Borgå 1809. Ceremoni och fest, som fick Fack Finlandia-priset – den första svenskspråkiga bok som har fått det. Där undersökte hon lantdagen som politisk och ceremoniell arena för mötet mellan den ryska kejsaren och storfurstendömet Finland. Hon har också arbetat mycket med den prisbelönta utgivningen av konstnären Albert Edelfelts brev, och senast har hon tillsammans med en kollega publicerat en idéhistorisk och litteratursociologisk bok om Finlands svenska författareförening, som fått mycket uppmärksamhet.

Henrika Tandefelt har alltså ett brett register, men med tyngdpunkt på den gustavianska tiden, och vi anser att det är med skarpsynthet och öppenhet för nytolkningar som hon tränger bakom vedertagna bilder av denna epok, och därmed skapar förståelse för motiv och drivkrafter i tidens kultur – politisk och annan. Hon besitter avsevärd stilistisk talang och ägnar uttrycket stor omsorg. Det gör att hon utan att ge avkall på den vetenskapliga kvaliteten kan presentera sin forskning i en form som är tillgänglig även för en bredare publik. Detta är sammantaget en insats av stort värde för historieintresserade och därmed alltså helt i Stig Ramels anda. Man kan också framhålla att 1700-talets svenska historia – det vill säga då Sverige och Finland fortfarande var ett rike – intresserade honom särskilt.



 
 
Styrelsen arbetar helt ideellt och träffas några gånger årligen för att planera innehåll och arrangemang kring historiedagarna.
 
Bokhandlare Dag Klackenberg (ordförande), förläggare och redaktionschef Lena Amurén (vice ordförande), chefredaktör Magnus Bergsten, fil. dr Lars Erik Hansen, fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson, professor Hans Albin Larsson, museipedagog Petter Ljunggren, fil. dr Lena Milton, professor Torbjörn Nilsson, fil. dr och docent Annika Sandén, adjunkt och förstelärare Antonio Serra, bokklubbschef Annika Törnquist, och bokförläggare Torgny Wadensjö.