| |
|
|
| |
|
 |
| |
|
| |
 |
| |
|
|
| 11.00-12.00 |
|
Invigning på Alandica Kultur & Kongress
|
| |
|
|
| 12.00–12.45 |
|
Plenarföreläsning: Norden i stöpsleven
Efter att ha övertagit rikets ledning formade kronprins Karl Johan svensk utrikespolitik i ny riktning. Om de genomgripande konsekvenser som händelserna under året 1812 fick för de nordiska länderna föreläser Nils Erik Villstrand, professor i nordisk historia vid Åbo Akademi och, bland mycket annat, författare till ett av banden i Sveriges historia och 2009 års mottagare av Stig Ramels pris. |
| |
|
|
| 12.45-14.00 |
|
Lunch |
| |
|
|
| 14.00-15.00 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
F1 |
|
"Mot undergången" Ärkebiskop Angermannus i apokalypsens tid
Sommaren 1596 regnade det mer än vad någon kunde minnas. Tecknen på att något var fel i Europa kom allt tätare. Det var människans synder som hade vredgat Gud, som nu sände sitt straff över jorden. En man i Sverige hade just en visitationsresa för att råda bot på synderna. Hans namn var Abraham Angermannus och han var ingen mindre än landets ärkebiskop. Men regnandet hade trots hans hårda ansträngningar fortsatt. Till och med riksföreståndaren hertig Karl var förtvivlad. Varför ville inte regnet upphöra? Hade ärkebiskopen gjort fel? En ovanligt infekterad konflikt stod för dörren. Om detta talar historikerna och författarna Annika Sandén och Erik Petersson, som också tar upp Angermannus tid på Åland. |
| |
|
|
F2 |
|
Raoul Wallenberg – hjälte av en slump
I år är det 100 år sedan Raoul Wallenberg föddes. Vem var han egentligen, den tillfällige svenske diplomaten som med sin aktion i Budapest räddade tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen? Hur gick han till väga, vari bestod hans bragd? Var det ens en bragd? Författaren Ingrid Carlberg är aktuell med en biografi över Wallenberg, Det står ett rum här och väntar på dig. Hon har grävt djupt i både svenska och utländska arkiv och ger en ny och fördjupad bild av svensken, vars gärning uppmärksammats mer utomlands än i Sverige. Ingrid Carlberg, tidigare journalist på Dagens Nyheter, fick 2009 Guldspaden för sin bok Pillret och utnämndes samma år till medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet.
|
| |
|
|
F3 |
|
Latinska ord och modern svenska
Romarrikets språk var länge lingua franca för hela Europa, under medeltiden, renässansen och fram till upplysningstiden. Idag är situationen en annan, men språket har långt ifrån försvunnit – tvärtom! Så vanliga svenska ord som klar, penna, tegel och öre har alla latinska rötter. Deras och många andra ords närvaro i dagens svenska speglar samspelet mellan Sverige och Rom, och övriga Europa, genom århundraden av kulturell och vetenskaplig utveckling. Om detta berättar fil.dr Karin Westin Tikkanen, språkforskare och författare till boken Latinska Ord. |
| |
|
|
F4 |
|
Forskningsfronten flyttas fram I
Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt.
|
| |
|
|
| 15.15-16.15 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
F5 |
|
Kampen om Östersjön under det stora nordiska kriget
Sverige var ännu 1700-21 ett sjörike, där olika landmassor bands samman av förbindelser över havet. Därmed blev kampen om havet centralt. Föredraget behandlar sjökrigets utveckling, som försiggick lite i skuggan av de mera uppmärksammade landslagen vid Fraustadt och Narva. Sjökriget 1700-21 omfattar traditionell sjöstrid mot den danska flottan, kampen mot de ryska galärernas härjningar i de finska och svenska skärgårdarna, men också strider på Peipus och Ladoga. Här analyseras sjökrigets utveckling och dess betydelse för det svenska stormaktsväldets fall. Lars Ericson Wolke är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan och utkommer hösten 2012 med en bok över detta ämne. |
| |
|
|
F6 |
|
Drömmen om svenskt silke – silkesodlingens historia i Sverige 1735–1920
Det har förekommit flera försök med silkesodling i vårt land. Länge fanns stora förhoppningar om en ny folknäring och det bildades sällskap med kungligheter och vetenskapsmän i spetsen. Linné tog många initiativ för att få igång en inhemsk silkesodling och på 1800-talet var Berzelius en drivande kraft i satsningarna. Anders Johansson Åbonde, fil.lic. och gymnasielärare i historia, berättar bl.a. om silkesmaskar, mullbärsträd och merkantilism.
|
| |
|
|
F7 |
|
Vikingatidens härskare
Många stora gravhögar grävdes ut under 1800-talet och början av 1900-talet. Målet var att hitta forntidens kungar. Men det var bara männens gravar man var ute efter. Gravarna efter kvinnliga härskare förpassades till glömskan. Fynden från kvinnogravarna ligger ofta kvar obearbetade i olika museers magasin. Fortfarande lever bilden av vikingatidens härskare som vilda hornhjälmskrigare kvar trots att verkligheten var annorlunda. Om detta berättar Anna Lihammer, fil.dr i historisk arkeologi och författare till bl.a. Arkeologiska upptäckter i Sverige.
|
| |
|
|
F8 |
|
Otto, Ingvar Kamprad och nazismen – en svensk historia
I början av 1939 kom den judiske pojken Otto Ullman till Sverige med Svenska kyrkans hjälp. Kvar i Wien fanns hans föräldrar, som under de följande åren skrev flera hundra brev till sonen. Med utgångspunkt i detta unika material har journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink tecknat en bild av såväl föräldrarnas tilltagande utsatthet i Österrike som tidens svenska antisemitism, tydlig i både vardagsliv och på det politiska planet. I fokus hamnar också Ullmans starka vänskap med den jämnårige Kamprad, som paradoxalt nog samtidigt var engagerad i nazistiska organisationer. Åsbrink, som 2011 mottog Augustpriset för sin bok, berättar om dess tillkomst och om de reflektioner den givit upphov till. |
| |
|
|
| 16.15-16.45 |
|
Kaffe |
| |
|
|
| 16.45-17.45 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
F9 |
|
Åland under stora ofreden
Det stora nordiska kriget innebar en svår prövning för Åland, som nära nog avfolkades under de ryska truppernas ockupation. 1718–1719 pågick fredsförhandlingar på Åland, den s.k. Lövökongressen, som dock följdes av nya angrepp på Sverige. Åland blev också skådeplats för slaget vid Flisö 1720 innan fred till sist slöts i Nystad följande år. Om denna dramatiska tid i Ålands historia berättar fil.lic. Stig Dreijer, åländsk lokalhistoriker och under åren 1970–2000 landskapsantikvarie och chef för landskapsstyrelsens museibyrå.
|
| |
|
|
F10 |
|
Linné och mentalsjukdomarna
Linné är mest bekant för att ha skapat ordning bland växterna. Men han var professor i medicin och försökte även att systematisera sjukdomarna. Vid upprepade tillfällen föreläste han om Systema morborum – sjukdomarnas system. För första gången publiceras nu de anteckningar som en av Linnés elever, Pehr Osbeck, gjorde under föreläsningarna om de psykiska sjukdomarna. De ger en fascinerande inblick i hur man på 1700-talet kunde resonera kring själens sjukdomar. Då som nu reflekterade man exempelvis mycket över sexualitetens betydelse för själens hälsa. Föreläsare är Nils Uddenberg, professor, författare och 2003 års mottagare av Augustpriset i fackbokskategorin.
|
| |
|
|
F11 |
|
Medeltidens Uppland och Sörmland – från forskningsfronten till bilens handskfack
Städernas och landsbygdens medeltidshistoria skrivs om just nu. 400 år av historisk forskning och en arkeologi som från månad till månad ändrar källäget. Hur för man över detta till guideböcker som ska ha ett värde även om flera år? Hur gör man urvalen? Vilka är de förbisedda guldkornen och de pinfärska rönen, som bara måste föras fram? Föredraget består dels av reflektioner från två bokproduktioner med uttalat arkeologiskt perspektiv, dels av glimtar från medeltiden i två landskap där stora frågor avgjordes och där arkeologin ständigt belyser tidigare okända händelser. Föreläsare är Johan Anund, regionchef vid Riksantikvarieämbetets arkeologiska verksamhet. |
| |
|
|
F12 |
|
IT utmanar historieundervisningen
Vilka digitala lärarresurser finns och hur kan de bidra till att främja historieundervisningen? Vilka källkritiska utmaningar ställs eleverna inför när de använder digital teknik i skolan och hur kan de öka sin källkritiska förmåga i relation till digitala källor? Ulf Jämterud, lärare i historia på Bromma gymnasium och författare till Digital kompetens i undervisningen, har stor erfarenhet av att använda IT i undervisningen. Han är även aktiv skribent för Skolverkets webbplatser IT i skolan och Kolla källan. |
| |
|
|
| 19.00 |
|
Mottagning på Ålands museum
Ålands museum har en kulturhistorisk permanent utställning där man får en fin överblick över landskapets historia från forntid till nutid. Mingel och lättare förtäring. |
|
|
 |
| |
| 9.00-10.00 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
L1 |
|
Den ryska epoken på Åland – en parentes eller avgörande år?
Två av författarna bakom verket Det åländska folkets historia föreläser om valda skeenden under det dryga sekel som förflöt mellan finska kriget och Finlands självständighet. Under rubriken "På inkvarteringarnas och fästningens tid. Ålänningarna och ryssarna 1809–1856" berättar docent Martin Hårdstedt, Umeå universitet, om hur den ryska närvaron på Åland påverkade ekonomin och vilka kontakter som uppstod mellan befolkningen och de ryska militärerna. Docent Christer Kuvaja, forskningschef vid Svenska litteratursällskapet i Finland, talar om relationen mellan Åland och moderlandet Finland under rubriken "Åland, Finland, svenskheten. Ålänningarna och förhållandet till Finland ca 1899–1917" och presenterar nya perspektiv på ämnet.
|
| |
|
|
L2 |
|
The urban sea – a comparative approach to environmental history of cities in the Baltic Sea Region
The Baltic Sea has, paradoxically, been the most polluted as well as protected sea in the world. Nevertheless, the long history of pollution and protection has hardly been studied so far. The aim of this presentation is to approach environmental history of our common sea from a local point of view. What has been the role of towns and cities in its past? Simo Laakkonen, university lecturer at Landscape Studies, University of Turku, works currently at Södertörn University, Sweden, and directs a Baltic project supported by Östersjöstiftelsen.
Obs! Föreläsningen ges på engelska men frågor kan ställas på svenska.
|
| |
|
|
L3 |
|
Film och historia
Vi befinner oss idag i en tid där historien i stor utsträckning förmedlas genom audiovisuella medier. Varje vecka ser hundratusentals människor i Sverige en historisk film på TV eller på bio. Hur kan vi utveckla historieundervisningen med filmens hjälp? Hur skall vi i vår undervisning förhålla oss till att dagens unga ofta bär med sig historiska bilder skapade av filmer som exempelvis Titanic, Gladiator, Rädda menige Ryan? Förstärker filmen vår historiska kunskap eller kan den förvränga historien? Historiedidaktikern Anders Sjöbrandt är verksam inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet diskuterar dessa frågor och visar exempel på historiska filmer. |
| |
|
|
L4 |
|
Forskningsfronten flyttas fram II
Beijer-stipendiaterna, doktorander från historiska institutioner vid olika universitet och högskolor, presenterar sina pågående avhandlingsprojekt.
|
| |
|
|
| 10.00-10.30 |
|
Kaffe |
| |
|
|
| 10.30-11.30 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
L5 |
|
"Alldeles hemlikt" – Georg August Wallins Egypten
Språkvetaren och forskningsresanden Wallin, bördig från Åland, hyllades redan av sin samtid för den exceptionella forskargärning han utförde under 1840-talet. Även för eftervärlden framstår han som en av Finlands mest spännande upptäcktsresande. Egyptologen Sofia Häggman, fil.dr och intendent vid Medelhavsmuseet i Stockholm, har följt i Wallins fotspår genom Egypten och berättar om hans möten med såväl exotiskt som förtroget i landet han lärde känna.
|
| |
|
|
L6 |
|
Joseph Roth och drömmen om Europa
Om den österrikiske författaren Joseph Roth, som enligt Jolo skrev "historiens bästa roman", och om arbetet med att översätta honom berättar Anders Björnsson, författare, dr h.c. vid Göteborgs universitet och chefredaktör för Baltic Worlds. |
| |
|
|
L7 |
|
Twenty years after the Wars of Yugoslav Succession – a survey of what we now know
Forum för levande historia presenterar och diskuterar sitt projekt om historiebruk och nationalism i 1990-talets etnoterritoriella konflikter i f.d. Jugoslavien. Föreläsare är fil.dr Christian Axboe Nielsen, lektor vid Institut for Kultur og Samfund – Østeuropastudier, Aarhus universitet, som medverkat som expert vid krigsförbrytartribunalen i Haag.
Obs! Föreläsningen ges på engelska men frågor kan ställas på svenska.
|
| |
|
|
L8 |
|
Digitala lärmiljöer i historieklassrummet
I historieämnet ska elever lära sig hantera information och värdera källors relevans och trovärdighet. Många skolor delar idag ut en dator till varje elev att använda för skolarbete, men undervisningen har inte förändrats i takt med det nya mediets införande. Digitala lärmiljöer som innehåller källdokument kan skapa förutsättningar för undervisning mot ett digitalt lärande i historia. Här presenteras digitala lärmiljöer som kan användas i historieundervisningen som alternativ till ett slumpartat googlande efter information på internet. Seminariet leds av Cathrin Backman Löfgren, lektor i historia och gymnasielärare i svenska vid Dragonskolan i Umeå. Att digitalisera det förflutna. En studie av gymnasieelevers historiska tänkande är hennes licentiatavhandling. |
| |
|
|
| 11.45-12.45 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
L9 |
|
Ålands självstyrelse – historisk kontext och praktiska förvecklingar
Det åländska självstyret närmar sig sin 100-åriga bemärkelsedag, men fortfarande hör vi ofta i debatten att Åland "egentligen" borde ha tillfallit Sverige. Hur skall vi förstå lösningen av Ålandsfrågan i samband med fredsprocesserna efter första världskriget? Hur såg ålänningarna själva på processen och lösningen? Vilka blev relationerna till Finland när självstyrelsen togs i bruk? Hur har självstyrelsen präglat den åländska identiteten? Fil.dr Tom Gullberg, akademilektor vid Åbo Akademi, och fil.mag. Dan Nordman, gymnasielektor i Mariehamn, som snart avslutat en bok om det åländska självstyrets historia. De presenterar här delar av sina forskningsrön och perspektiv på Ålands historia. |
| |
|
|
L10 |
|
OS i Stockholm 1912
I år har det gått hundra år sedan Stockholm arrangerade de olympiska sommarspelen. De blev en stor succé, både idrottsligt och organisatoriskt. Solen gassade och sommaren var ovanligt varm, och spelen kom att kallas "Solskensolympiaden". Jens Ljunggren, professor i historia vid Stockholms universitet, analyserar de föreställningar om samhället, som sociala relationer eller uppfattningar om manligt och kvinnligt, som olympiaden förmedlade.
|
| |
|
|
L11 |
|
Den dolda alliansen
När Mikael Holmströms bok Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser kom ut 2011 väckte den uppmärksamhet också i Finland och på Åland. I boken som går ända in på 2010-talet kläds myten om svensk neutralitet av. Holmström avslöjar mängder av hemliga krigsförberedelser – inklusive hur svensk och finländsk militär planerat att snabbt inta det demilitariserade Åland. Holmström är säkerhetspolitisk reporter vid Svenska Dagbladet och hans spännande skildring som bygger på hemliga dokument och 140 intervjuer i fem länder och har prisats i dags- och fackpress över hela den politiska skalan. Han tilldelades nyligen Guldspaden för sin bok. |
| |
|
|
L12 |
|
Ryssland – en besvärlig historia
Hur ska vi förstå Rysslands historia? Är landet främmande, som den norske historikern Peter Normann Waage 1990 hävdade i sin bok Russland er et annet sted? Är "Ryssland ett annat Europa" som Utbildningsradion 1995 hävdade i sina program om landet? Är Ryssland helt enkelt unikt, som samme Waage menade i den nya upplagan 2012 av sin bok, Russland er sitt eget sted? Rysslands historia kännetecknas av extrema växlingar. Storslagna framtidsprojekt och nattsvart terror har avlöst varandra. Men Rysslands historia är inte något främmande eller annorlunda. Den är på gott och ont en central del av både vår svenska och av hela Europas historia. På vilka sätt den är det visar Kristian Gerner, författare till bl.a. boken Ryssland – en europeisk civilisationshistoria. |
| |
|
|
| 12.45-14.00 |
|
Lunch |
| |
|
|
| 14.00-15.00 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
L13 |
|
Från mittpunkt till frontzon
Före 1809 var Åland en geografisk mittpunkt i det svensk-finska riket, men efter tudelningen framstod öarna som en potentiell frontzon och ett säkerhetspolitiskt hot, framförallt mot väster men även mot öster. Fil.dr Kenneth Gustavsson, Ålands museum, belyser Sveriges militära planering i riktning Åland 1918–1945, och ger även en översikt över Finlands och Sovjetunionens verksamhet i området under krigsåren. Föreläsningen bygger på nytt källmaterial ur arkiven i Stockholm, Helsingfors och S:t Petersburg.
|
| |
|
|
L14 |
|
"Galet nog att vara modernt" – Strindberg då och nu.
August Strindberg: upprorsman och titan, bråkstake och galning – men hur blev vår bild av författaren till? Ulf Olsson, professor i litteraturvetenskap och författare till ett par böcker om Strindbergs författarskap, diskuterar hur Strindbergsbilden konstruerats och distribuerats, med utgångspunkt i den samtida synen på författaren och med inriktning på de psykiatriska omdömena om honom. Och vilken roll spelar egentligen denna nedärvda bild av honom för vår förståelse av hans verk idag? |
| |
|
|
L15 |
|
Kina – vår tids drama
Idag genomgår världen en maktförskjutning som ger Kina en allt starkare position, men inom landet finns många problem. Där råder starka spänningar och stora ekonomiska klyftor. Civilsamhället blir allt aktivare och protesterna mot orättvisor och maktmissbruk ökar. Diplomaten och fil.dr Börje Ljunggren, som bl.a. varit ambassadör i Kina och är en av Sveriges främsta Asien- och Kinakännare, anser att "anden är ur flaskan". Här berättar han om vart Kina är på väg. |
| |
|
|
L16 |
|
Från plym till naket huvud – maktens signaler
Makthavare talar till oss med sina ord och sina handlingar, men också med andra signaler som klädsel, uppträdande och frisyr. Och de kan ändra stil. Hur ska vi tolka enpresident utan slips, en partiledare med märkesväska eller den strängt formelle premiärministern i ett skuldsatt land? Barbro Hedvall, tidigare bl.a. ledarskribent i Expressen och Dagens Nyheter, lotsar oss genom denna symbolvärld. |
| |
|
|
| 15.15-16.15 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
L17 |
|
Historieskrivning och regional identitet på öar i Östersjön
Fil.dr Janne Holmén talar om regional historieskrivning på fem öar i Östersjön. Syftet med projektet är att undersöka vad regionalt producerad historieskrivning har att säga om regional identitet, hur historien medvetet har använts för att skapa en regional identitet och hur denna identitet förhåller sig till den nationella. Hur har öborna uppfattat sin historia - ses den som en del av den nationella historien eller betonar man den egna öns särdrag? I studien har historiska verk från Åland, Dagö, Ösel, Gotland och Bornholm utgivna sedan år 1800 undersökts. |
| |
|
|
| L18 |
|
Kristendomens historia
Kristendomen är världens största religion, och sannolikt också den religion som växer snabbast. Bara den katolska kyrkan har idag lika många bekännare som islam. Men variationen i liv och lära mellan olika kristna kyrkor är stor. Ännu mer mångskiftande blir bilden om man ser till kristendomens tvåtusenåriga historia. Docent Christer Hedin, lärare i religionshistoria vid Stockholms universitet och författare till böcker om religion och kultur, ger en helhetsbild av kristendomen genom att sammanfatta det budskap som förenar kristna i alla tider, men också genom att redovisa skillnader och utmärkande drag i de stora kyrkofamiljerna. Han ger lika stort utrymme åt fromhetslivet och kyrkans organisation som åt historia och utbredning i alla delar av världen. |
| |
|
|
| L19 |
|
Evert Taube – mellan idyll och äventyr
Evert Taubes konstnärskap rör sig mellan de två ytterligheterna idyll och äventyr. Följ med på en resa från Vinga och ut i världen. Möt ett litterärt universum där vår mest kosmopolitiske nationalskald är kung och där verkligheten vill bli poesi. Låt den humanistiske folkbildaren Taube undervisa om alltifrån bohuslänskt båtbyggeri till provensalsk trubadurdiktning. David Anthin, fil.dr i litteraturvetenskap, fungerar som ciceron på resan och för de musikaliska inslagen står den rutinerade vissångaren Martin Bagge.
|
| |
|
|
| L20 |
|
Heraldiken i folkhemmet
Vad gör statsheraldikern på jobbet? Henrik Klackenberg, Riksarkivet, berättar om heraldikens medeltida rötter, dess plats i dagens samhälle och Riksarkivets arbete med det offentliga Sveriges symboler. Heraldiken är en i vår vardag högst levande, visuell kommunikationsform. Vården av detta immateriella kulturarv kräver insikter i såväl förvaltningshistoria som grafisk design.
|
| |
|
|
| 16.15-16.45 |
|
Kaffe |
| |
|
|
| 16.45-17.45 |
|
Parallella seminarier |
| |
|
|
| L21 |
|
Rickard Sandler och Ålandsfrågan
Efter 1921 års uppgörelse demilitariserades Åland helt. Det ökade förstås frestelsen för både Sovjet och Tyskland att besätta ögruppen, om inte annat så för att förekomma motståndarna. Om hur Sandler, utrikesminister från socialdemokraternas makttillträde fram till andra världskrigets utbrott, såg på möjligheten att hålla Åland utanför ett kommande krig berättar Krister Wahlbäck, professor i internationell politik och tidigare ambassadör i Helsingfors. |
| |
|
|
| L22 |
|
Bubblor ur djupet
Om det spännande och tidskrävande arbetet med olika fynd från Östersjöns botten, nu senast de spektakulära champagneflaskorna utanför Åland, som berättar om såväl handel och kulturutbyte under fredsperioder som om konflikter och sjöslag under krigstider. Konservator Max Jahrehorn, med stor erfarenhet av marinarkeologi, låter oss få inblickar i arbetet bakom kulisserna och under havsytan. |
| |
|
|
| L23 |
|
Bestiariernas värld -- drakar, sirener och andra märkliga varelser
Drakar samsas med elefanter och björnar, och ute till havs syns sirener locka sjömän till en säker drunkningsdöd. Trodde medeltidsmänniskan på fabeldjur eller fanns andra anledningar till att man i medeltidens djurböcker, bestiarier, blandade verkliga djurarter med fabeldjur? Med utgångspunkt i ett fantastiskt medeltida bildmaterial berättar Bo Eriksson, fil.dr i historia vid Stockholms universitet om hur man på medeltiden värderade djur och natur. |
| |
|
|
| L24 |
|
"Gärna internet men först en rejäl lärobok!"
Läromedelsförfattaren befinner sig i ett kraftfält mellan kursplan, forskning, elever, lärare och förlag.Gymnasielektorn och författaren Hans Almgren, Arboga har i trettio år skrivit läroböcker i historia och samhällskunskap. Här ger han en personlig bild av hur läromedelsförfattandet och därmed också läromedlen förändrats under åren. |
| |
|
|
| 19.00 |
|
Middag på Hotell Arkipelag
|
|
|
| |
 |
| |
S1 |
|
Vandring genom de tusen lindarnas stad |
| |
|
Mariehamn, starkt präglat av bondeseglationen och en gång hamn för världens största segelfartygsflotta, uppfördes på beställning av tsar Alexander II. Oskar I:s hovarkitekt G.T. Chiewitz höll i pennan och det var tsarens hustru Maria som gav namn åt mönsterstaden. Genom den löper en allé från öst till väst som kantas av lindar. Liksom i Sverige revs på 1960-talet många gamla trähus, men många finns bevarade. Viktiga roller har under 1900-talet spelats av Hilda Hongell, Finlands första kvinnliga byggmästare, och arkitekten Lars Sonck, som bl.a. ritade Mariehamns imposanta stadshus. Vandringen sker till fots längs några av stadens kulturgator, och guider är Folke Wikström, Mariehamns förste stadsarkitekt, som ägnat mycket kraft åt att reparera såren efter 60-talets rivningar, och Jerker Örjans, författare till en rad historiska faktaböcker. Inför stadens 150-årsjubileum skrev de tillsammans Boken om Mariehamn. Promenaden avslutas med kaffe och Ålandspannkaka på Hotell Arkipelag.
Tid: 10.00–12.30 Pris: 200 kr |
| |
|
|
S2 |
|
Åländsk sjöfartshistoria |
|
|
I Ålands sjöfartsmuseum, som i år öppnat efter en omfattande utbyggnad, levandegörs Ålands maritima historia. Museichef Hanna Hagmark-Cooper guidar bland samlingarna som innehåller föremål från segelfartygens stora dagar – galjonsfigurer, navigationsinstrument souvenirer som sjömän fört med sig hem och mycket annat – och ett antal utsökta fartygsmodeller. Därefter går vi ombord på barken Pommern från 1903, det enda bevarade fyrmastade fraktsegelfartyget i världen, sedan 1957 ett museifartyg med ett stort antal visningsmontrar, en unik fotografisamling, brev och ett ljudkartotek med berättelser. Även här får vi en guidad visning och blir serverade kaffe och Ålandspannkaka.
Tid: 9.30–13.00 Pris: 330 kr
|
| |
|
|
S3 |
|
"Åland i ett nötskal" |
| |
|
Denna tur erbjuder en resa genom åländsk historia, från forntid till nutid, med nedslag vid väl valda tidpunkter – ett gott utflyktsval för den som inte tidigare besökt Mariehamn eller Åland. Bussen går först till Kastelholms slott, landskapets enda medeltida borg. Slottet nämns i skrifterna första gången på 1300-talet och var Ålands administrativa centrum fram till 1600-talet. Vi får en guidad rundvandring i slottet, som efter omfattande renoveringar numera är museum. Näst på tur är Jan Karlsgården, ett friluftsmuseum från 1930-talet som består av ett tjugotal byggnader ditflyttade från olika platser – på samma sätt som Stockholms Skansen – och som innehåller exempel på åländsk allmogebebyggelse från främst 1700- och 1800-talen. Här serveras kaffe och Ålandspannkaka. Därefter går färden till Bomarsund där vi guidas runt i de ryska befästningsanläggningarna som började anläggas efter att Åland 1809 blivit en del av det ryska kejsardömet.
Tid: 9.00–13.00 Pris: 375 kr |
| |
|
|
S4 |
|
Bomarsunds fästning |
| |
|
Turen leds av fil.dr Kenneth Gustavsson, antikvarie vid Ålands museum, som under färden redogör för Ålands moderna militära historia. Uppehåll görs vid Haraldsby, där det finns spår av ryska batterier, och Kastelholms slott passeras på vägen mot Bomarsund, exkursionens huvudmål. Då Åland som del av Finland blivit ryskt blev det kejsardömets västligaste försvarspunkt, och 1832 inleddes uppförandet av Bomarsunds fästning. Bygget hann inte fullföljas innan Åland under Krimkriget hamnade i skottlinjen mellan Ryssland och dess fiender. I Bomarsund möter projektledare Graham Robins, som berättar om fästningens tillblivelse, verksamhet och slutligen förstörelse 1854, och om den betydelse detta fick för Ålands demilitarisering och fortsatta utveckling. Kaffe och Ålandspannkaka serveras vid Notvikstornet, ett av fästningens försvarstorn. Max. antal deltagare: 55 p.
Tid: 9.00–13.00 Pris: 300 kr |
| |
|
|
| S5 |
|
Medeltida mötesplatser |
| |
|
På Åland finns inte mindre än 16 kyrkor, varav tolv uppfördes i sten under högmedeltiden. Under professor Åsa Ringboms kunniga ledning kommer vi att få besöka de båda största. I Sunds kyrka från 1200-talet, helgad åt Johannes Döparen, finns ännu fragment av de ursprungliga kalkmålningarna kvar, liksom ett imponerande triumfkrucifix. Finströms kyrka avviker från de övriga genom att inte ligga intill gravfält från järnåldern utan inbäddad i jordvallar. Den har den bäst bevarade medeltida exteriören och interiören, bl.a. med skulpturer som förmodligen kommer från den träkyrka som först fanns på platsen. Idag representerar Finströms kyrka dock främst 1400-talet. Troligen fungerade den som huvudkyrka under medeltiden medan Sunds kyrka stod kungamakten nära och återspeglar 1200-tals förhållanden på Åland. Under turen görs paus vid Jan Karlsgården, där kaffe och Ålandspannkaka serveras. Max. antal deltagare: 55 p.
Tid: 9.30–13.30 Pris: 300 kr |
| |
|
|
| |
S6 |
Skärgårdsseglats |
| |
|
Vi ger oss ut på tur med galeasen Albanus, ett åländskt segelfartyg som byggts för att återskapa en av de skutor som var så viktiga i bondeseglationen som blomstrade i Östersjön framför allt under 1800-talet. Fartyget sjösattes 1988 i samband med Tall Ships Race och är en kopia av Albanus av Äpplö som byggdes 1904 av en åländsk bonde och skeppsbyggare. Seglingen sker i vattnen öster om Mariehamn, eventuellt genom Lemströms kanal. Ombord berättar kaptenen om både skuta och seglats. Kaffe och Ålandspannkaka serveras under turen. Max. antal deltagare: 45 p.
Tid: 8.30–13.30 Pris: 550 kr |
|
|
| |
 |
| |
Lokaler och kommunikationer
Invigningen och alla seminarier äger rum på Alandica Kultur och Kongress, Strandgatan 33, Mariehamn. Hotellen ligger inom 5–15 minuters promenadavstånd från Alandica.
Registrering och Kansli
Registrering till DSH sker i Alandicas lokaler med start fredag 21 september kl. 09.00.
Resenärer som åker med Viking Line från Stockholm torsdag kväll registreras på båten.
Utställning
Äger rum på Alandica. Vänligen kontakta DSHs kansli för mer information: info@dsh.se.
Måltider
Lunch, kaffe och mottagning den 21 september, samt kaffe, lunch och middag den 22 september ingår i konferensavgiften och serveras mot uppvisande av namnbrickan. Din namnbricka är ett kvitto på din betalning.
Resor och hotell
Till Mariehamn tar man sig enklast med båt från Stockholm.
Båt
Viking Line med avresa från Stockholm–Mariehamn t/r.
Hytter enkel- och dubbel kategori B ovan vattenytan finns att tillgå.
I priset ingår en riklig buffé inklusive öl och vin på utresan samt frukost fredag morgon.
L
unch inkl. dryck serveras på hemresan.
Torsdag 20 september
Inför utresan sker samling senast kl. 16.30 i Viking Lines terminal på Stadsgårdskajen i Stockholm.
18.00 Avgång Viking Line. Buffé serveras på däck 8 direkt efter avgång.
Fredag 21 september
07.00 Sjöfrukost serveras på däck 8.
08.00 Landstigning från däck 5. Kort busstransfer via hotellen för bagageavlämning, därefter vidare till Alandica.
OBSERVERA att ombord på Viking Line gäller svensk tid även då färjan gör sitt korta stopp i Mariehamn.
Söndag 23 september
13.30 Ombordstigning Viking Line. Buffélunch serveras direkt efter avgång.
18.50 Ankomst Stockholm, Stadsgårdskajen.
Pris enkelhytt t/r inkl 2 buffé och 1 frukost samt busstransfer t/r: 1 675 kr
Pris del i dubbelhytt t/r inkl 2 buffé och 1 frukost samt busstransfer t/r: 1 275 kr
Det går färja även från Kapellskär till Mariehamn med Viking Line samt Eckerölinjen från Grisslehamn till Eckerö till mycket fördelaktigt pris.
Resan bokar du själv via www.vikingline.se eller www.eckerolinjen.se
Väljer du att boka din resa på egen hand ombesörjer du även transfer till Mariehamn och ditt hotell/konferensanläggningen.
Hotell
Vi håller rum på 5 centralt belägna hotell, på mellan 5 och 15 minuters promenadavstånd från Aladica.
Hotel Adlon, Hamngatan 7
Hotel Cikada, Hamngatan 1
Park Alandia Hotel, Norra Esplanadgatan 3
Hotel Pommern Norragatan 8-10
Hotel Savoy, Nygatan 10-12
Priser per rum och natt inklusive frukost
Enkelrum 960 kr
Dubbelrum 1 120 kr |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
